Nu har jag kommit igång att vara ute och gå igen. Och detta tack vare att jag har sällskap av min kompis och hennes hund. Det går lite lättare när man går och snackar samtidigt faktiskt och sparka boll med vovven.

Dagens promenad var ca en timme lång. Jag hade på mig min stegräknare men jag märkte idag att den var trasig. Det är ju mindre roligt men, men den var inte så jättedyr så det kan nog bero på det.

Idag har jag varit ute och gått på morgonpromenad med Zarah och hennes vovve. Det var trevligt att vara ute och promenera. Vi hann med att uppdatera oss om vad som hänt i våra liv på senaste. Vi har ju inte träffats sen jag var och hälsade på henne i hennes sommarhus på västkusten. Så det var ganska mycket som skett sedan dess.

Efter promenaden så gick vi hem till henne och där blev jag bjuden på måltidsersättnings drycken Modifast.

Tre smaker hann jag med att smaka av. Choklad som jag faktiskt tyckte var riktigt god. Den smakade lite som chokladpudding faktiskt. Och sen smakade jag även på vaniljen men den tyckte jag inte lika mycket om och till sist så fick jag smaka en varm variation nämligen Potatis och Purjolök. Den gillade jag också. Smakade lite som varma koppen faktiskt.

Och eftersom Chokladen och Potatis och Purjolöken inte var några av deras favoriter så skickade hon med mig dessa hem. Och det tycker jag var jättesnällt. Så nu hade jag tänkt att ta en sådan till frukost varje dag. Jag har ju sånt problem med att äta frukost. Men det kanske jag kan ändra på nu. För detta kan jag ju bara slurpa i mig utan att tugga. Och sen fick jag även med mig ett gäng påsar av Naturdiet av chokladsmak.

Så nu har jag tagit nya tag med både dieten och motionen. Jag har faktiskt slarvat en hel del på den fronten. Men nu ska jag fortsätta vara duktig.

Jag kom bara att tänka på detta nyss.

Varför hör man alltid detta när man är på middag hos släkten? Ta en portion till. Och när man tackar nej för att man åt sig mätt på den portionen man tog åt sig, då är det något konstigt med en?

Jag som några av er vet försöker gå ner i vikt för att min hälsa ska bli bättre och förhoppningsvis ska min rygg sluta krångla så mycket. Men när man ser till att inte över äta eller äta mer bara för att det är så gott även fast magen säger att den är full. Tackar nej, till en portion till då är det något som är fel. Jag fattar det inte, man äter ju så mycket så att man blir mätt varför ska man då trycka i sig mer?

 Detta tycker jag är konstigt.

Jag reglerar mina potioner så att jag inte ska bli överfull utan mätt så som man ska känna sig efter att man ätit. Varför insisterar då folk på att man ska ta en portion till?

Är det fler än jag som har funderat på detta? Vart kommer denna sed ifrån att folk alltid eller nästan alltid säger "ta lite till du".

Jag vet att jag inte har skrivit på länge hur det går med min kamp mot vikten. Och jag vet att mina dagliga morgonpromenader har varit frånvarande sen semestern. Men i mitt försvar så har jag haft hög feber och lite andra besvär och jag har idag bokat tid på vårdcentralen för att kolla upp det som är fel. Hoppas att de hör av sig snart så jag vet om jag får en tid eller inte.

Men lite motion har jag ändå fått, "styrketräning" i tisdags när vi möblerade om hela vardagsrummet. Och idag har jag sprungit runt halva stan och lite till. Så jag har ju faktiskt motionerat lite trots febern.

Men kosten har jag hållt mig till så det har inte varit onyttiga saker. Och det kan man ju faktiskt ge mig ett litet plus i kanten för tycker jag.

Och så fort jag blir frisk igen så ska det börjas promeneras igen och förhoppningsvis kanske min vän Zarah har kommit hem till dess så, jag får en promenadkompis när hon ändå måste rasta hunden.

Nu ska jag jaga runt kattungarna lite eftersom de härjar så.

Jag har som sagt varit bortrest i några dagar. Och tja min tränings metod har väl inte varit det som man har tänkt på i första taget. Jag har lite dåligt samvete över detta faktiskt. Men en positiv sak med semestern är ju att jag i alla fall har badat och simmat i havet. Och jag brukar som sagt inte bada utomhus men det var faktiskt riktigt nice. Så jag har ju faktiskt rört på mig.  Men nu är jag hemma i stan igen och ska ta nya tag i mitt promenerande är det tänkt.

Och det blir kanske lite hälsosammare mat nu med eftersom det inte varit direkt det som har förekommit på semestern. Men som man brukar säga det är bara att kliva upp på hästen igen.

Idag när jag var ute och gick fick jag gå en aningen längre än vad jag gick igår bara för att komma upp i 3039 steg på stegräknaren. Jag gick och funderade på att när jag har kommit upp i lite bättre kondition så kanske man ska ta med sig små hantlar till vardera hand och gå med dem. Bara för att träna armarna lite mer. Måste bara leta reda på lådan där vi har hantlarna och förmodlingen var de i förrådet och då är det kört. Eller i alla fall fram tills dess att de packar in våra grejer igen eftersom de plockade ut allt medans de håller på med ventilationen.

Dagens frukos består av hjortronyogurth med lite linfrön och startmüsli i.

Sen när jag stod i duschen så funderade jag på det här med motivation. Eftersom jag tidigare skrivit att jag har 33 månader på mig att bli av med mina 30 extra kilo funderade jag på det här med hur ska jag lyckas hålla motivationen uppe? Just nu går det ju bra eftersom jag har gett mig fan på att gå ner i vikt för min rygg och hälsas skull. Men sen när det blir vinter och kallt hur ska man då hålla motivationen uppe? Och varför finns det så många fällor, som t.e.x julen, varför måste man äta så mycket då, egentligen? Visst det är gott och så men man äter sig ju alltid proppmätt så att man inte orkar göra ett dugg sen. Och sen har vi semestern, varför är det så svårt att hålla sig till nyttiga saker då? På sommaren är ju det faktiskt den tiden på året när man kan få finast och färskas primörer.

Tja, jag vet inte. Jag funderar på att sätta upp lite del mål så att det inte känns som att man kämpar i motvind under de 33 månaderna. Har ni några förslag?

Idag följde jag med min make till bussen innan han skulle åka in till stan och jobba. Efter att han klivit på, påbörjade jag min promenad. Det var ganska uppfriskande att gå själv, svägerskan bangade ytterligare en gång på att följa med men som tur är har man ju MP3 fylld av musik. Jag var ute i ca 40 minuter och jag gick 3029 steg. Nu sitter jag här och äter frukost, en frukostmuffins och en kopp kaffe. Kaffet kanske inte är så nyttigt men jag har faktiskt blivit duktig och dragit ner på mängden koppar jag dricker varje dag. Igår tillexempel drack jag inget kaffe alls och det kändes för jag hade en molnande värk i skallen på eftermiddagen. Som sagt en last i taget.

Imorse klev jag upp klockan åtta gjorde iordning min reningsdrink. Efter det ställde jag mig och bakade fukostmuffins. Receptet finns i Andies kokbok. Medans muffinsarna gräddades passade jag på att diska upp lite. Vid nio tiden klev maken upp och jag ringde till svägerskan. Hon skulle följa med ut och på morgonen men hon bangade. Så jag och maken gick ut endå. Promenaden var i rask takt och det blev 3006 steg enligt min stegmätare. Vet dock inte hur bra den egentligen är, men i alla fall.

När vi kom hem åt vi muffins och drack blodapelsinjuice.

Jag känner mig faktiskt riktigt pigg och duktig.